Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Forskning

Om vår forskning

Vi utför tvärvetenskaplig forskning och hos oss finns forskare från nästan alla fakulteter vid Göteborgs universitet. Vi utgår från upplevelser/symtom av sjukdom och ohälsa. En del av vår forskning utgörs därför av att öka kunskapen kring sambanden mellan symtom och organdysfunktion ex. vid hjärt- eller mag-tarmsjukdom. Vi studerar också hur vård och behandling kan förbättras genom ett personcentrerat förhållningssätt, Detta innebär att patientens sjukhistoria är utgångspunkten för en överenskommelse mellan patient och kring utredning och behandling. Vi studerar också hur en personcentrering kan öka effektiviteten i vården. Vi har även ett ansvar för att våra resultat implementeras i vården.

Våra forskningsprojekt och kontakt

Beskrivning om våra olika forskningsprojekt finner du under respektive forskningsprojekt. Där finns även uppgift om respektive forskningsansvarig.

För övergripande information om vår forskning, kontakta:
Karl Swedberg, forskningsansvarig.

Forskningsresultat

Här följer några exempel på forskningsresultat från forskare knutna till GPCC samt andra forskare som utvärderat och beskrivit effekter av ett personcentrerat arbetssätt.

Kortade vårdtider, minskade kostnader och högre kvalitet vid kronisk hjärtsvikt.
Vid personcentrerad vård för personer med försämrad kronisk hjärtsvikt förkortades tiden på sjukhus med 30 procent, vilket innebar signifikant minskade kostnader för slutenvård. (Ekman et al 2012; Hansson et al, 2015)

Studier visar också att upplevelsen blir bättre för patienten, inte minst genom en signifikant minskad känsla av osäkerhet i relation till sjukdom och behandling. (Dudas et al, 2013)

Högre livskvalitet vid cancerbehandling och palliativ vård
Personcentrerad vård vid behandling för cancersjukdom och vid palliativ vård visade sig ge högre livskvalitet och symtomlindring jämfört med kontrollgruppen. (Brännström & Boman 2014; Koinberg et al 2017)

Bättre livskvalitet för personer med psykisk ohälsa i öppenvården
Akupunktur kombinerad med personcentrerad vård ger ökat välbefinnande och en förbättrad känsla av sammanhang för personer med psykisk ohälsa jämfört med traditionell vård. Patienterna rapporterade mindre ångest och depression, ett större mentalt välbefinnande och bättre hantering av stress jämfört med patienter som erbjöds sedvanlig behandling.

Omkring 50 procent av patienterna uppgav vid uppföljningen att metoden lett till minskad ångest, från möjlig/sannolik till normal nivå, att jämföra med 10 procent bland de som fick sedvanlig behandling. Samma mönster visade sig för depression. (Arvidsdotter T, Marklund B, Taft C, 2013)

Lägre kostnader och högre livskvalitet för personer medhöftledsfraktur
I ett forskningsprojekt studerades vilka effekter personcentrerad vård får för patienter med höftfrakturer. Det visade sig att antalet vårddagar reducerades med 50 procent. En signifikant minskning av trycksår eller annan medicinsk komplikation uppnåddes och smärtlindringen förbättrades. Dessutom reducerades de totala vårdkostnaderna med 40 procent.

Samma studie visar också att de allra största förbättringarna nås för de allra äldsta patienterna. I gruppen 91-97 år reducerades antalet vårddagar från 46 dagar till 12 dagar, jämfört med åldersgruppen 65-70 år, där antalet vårddagar reducerades från 16 till 14 dagar. (Olsson et al, 2009)

Positiva effekter för personer med demenssjukdom och personal på demensboende
Efter implementering av personcentrerad omsorg beskrevs en mer välkomnande atmosfär på demensboendet och mindre stress hos personalen. (Edvardsson D et al 2014)

Bättre resultat vid akut kranskärlssjukdom (hjärtinfarkt/instabil angina)
Patienter som drabbats av akut kranskärlssjukdom, som hjärtinfarkt, har nästan 2,7 gånger större chans att förbättras om de får vård utifrån ett personcentrerat synsätt, jämfört med traditionell vård. Framförallt utvecklade gruppen som fick personcentrerad vård en högre grad av tillit till sin egen förmåga jämfört med kontrollgruppen. En personlig hälsoplan formulerades på sjukhuset och följdes upp och diskuterades i primärvården. (Fors et al. 2015)

Vid en jämförelse av patienter med högskoleutbildning och de som inte hade det, visade det sig att de med en lägre utbildning rapporterade signifikant högre tillit till sig själv (self-efficacy) vid ett personcentrerat arbetssätt jämfört med de högutbildade (Fors et al 2016)

Högre kvalitet och lägre kostnader vid kronisk inflammatorisk artrit samt rheumatoid artrit och fibromylagi
Erfarenheter från en sjuksköterskemottagning för personer med kronisk inflammatorisk artrit beskrevs av patienter ge trygghet och delaktighet. Den kostnadsjämförande studien visade att personcentrerad vård gjorde att resurserna i vården användes mer effektivt och utifrån patienters individuella behov och resurser. Patienter remitterades till exempel oftare till fysioterapeuter istället för slutenvård och färre blodprover togs. (Larsson et al 2014)

Studier har också visat minskad trötthet, ökad muskelstyrka, förbättrad tilltro till sin egen förmåga samt förbättrad självskattad hälsa vid rheumatoid arthrit och fibromyalgi (Feldthusen C et al. Arch Phys Med Rehabil. 2015; Larsson A, et al. Arthritis Res Ther. 2015; 18;17:161).

Bättre användning av vårdens resurser
Vårdens resurser ska användas effektivt och ge så bra resultat som möjligt. Det är särskilt viktigt när budgeten är pressad. Genom att välja personcentrerad vård kan man exempelvis undvika att ordinera läkemedel i onödan, hänvisa till tjänster som patienterna inte vill ha eller kirurgi som de skulle föredra att vara utan. (e.g Zang et al 2009)

Sambandet mellan symtom och tecken
Genom GPCC-baserad forskning lär vi oss även att bättre förstå sambandet mellan tecken, dvs. vad som kan ses/mätas av andra och symtom, dvs. hur vi mår/känner oss själva. T.ex. vid IBS (Irritable Bowel Syndrome) finns tecken, som störd tarmfunktion, som kan observeras och mätas på olika sätt av vårdpersonal, men även symtom, som t.ex. uppblåsthet, alltså hur patienten upplever det. Forskning pågår här med färska resultat som visar på svårigheterna att koppla dessa tecken och symtom.

Takotsubo syndrom (Broken heart syndrome) är en form av akut, reversibel hjärtsvikt som främst drabbar kvinnor efter klimakteriet. Insjuknandet liknar det vid hjärtinfarkt, både vad gäller symptom och kliniska tecken. Studier har visat svåra symtom långt före men också efter den akuta händelsen som föranleder sjukhusvård (Wallström S et l 2015; 2016).

Referenser:

Alharbi TSJ, Ekman I, Olsson L-E, Dudas K, Carlström E. Organizational culture and the implementation of person-centered care: Results from a change process in Swedish hospital care. Health Policy. 2012 Dec;108(2-3):294-301.

Alharbi TS, Olsson LE, Ekman I, Carlström E. The impact of organizational culture on the outcome of hospital care: after the implementation of person-centred care. Scand J Public Health. 2014 Feb;42(1):104-10.

Arvidsdotter, T., Taft, C., Marklund, B., & Kylén, S. (2015). Quality of life, sense of coherence and experiences with three different treatments in patients with psychological distress in primary care: a mixed-methods study. BMC Complementary And Alternative Medicine, 15(1), 132-132.

Arvidsdotter T, Marklund B, Taft C. Effects of an integrative treatment, therapeutic acupuncture and conventional treatment in alleviating psychological distress in primary care patients - a prag¬matic randomized controlled trial. BMC Compl Alt Med. 2013 Nov 7;13(1):308.

Brannstrom M, Boman K. Effects of person-centred and integrated chronic heart failure and palliative home care. PREFER: a randomized controlled study. European journal of heart failure. 2014;16(10):1142-51.

Dudas, K., Olsson, L-E., Wolf, A., Swedberg, K., Taft, C., Schaufelberger, M., Ekman, I. Uncertainty in illness among patients withchronic heartfailure is less in person¬centred care than in usual care, European Journal of Cardiovascular Nursing, published online 9 January 2013.

Edvardsson D, Sandman PO, Borell L. Implementing national guidelines for person-centered care of people with demen¬tia in residential aged care: effects on perceived person-centeredness, staff strain, and stress of conscience. Int Psychogeriatr. 2014 Jul;26(7):1171-9.

Ekman, I., Hedman, H., Swedberg, K., & Wallengren, C. (2015). Commentary: Swedish initiative on person centred care. BMJ, 350, h160. 24.

Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., et al. (2011). Person-centered care — Ready for prime time. European Journal of Cardiovascular Nursing, 10(4), 248-251.

Ekman, I., Wolf, A., Olsson, L. E., Taft, C., Dudas, K., Schaufelberger, M., et al. (2012). Effects of person-centred care in patients with chronic heart failure: the PCC-HF study. Eur Heart J, 33(9), 1112-1119.

Fors, A., Ekman, I., Taft, C., Björkelund, C., Frid, K., Larsson, M., et al. (2015). Person-centred care after acute coronary syndrome, from hospital to primary care - a randomised controlled trial. International Journal of Cardiology, 187, 693–699.

Fors A, Gyllensten H, Swedberg K, et al. Effectiveness of person-centred care after acute coronary syndrome in relation to educational level: Subgroup analysis of a two-armed randomised controlled trial. Int J Cardiol 2016;221:957-62.

Hansson, E., Ekman, I., Swedberg, K., Wolf, A., Dudas, K., Ehlers, L., et al. (2015). Person-centred care for patients with chronic heart failure - a cost-utility analysis. Eur J Cardiovasc Nurs.

Hornsten, A., Lundman, B., Stenlund, H., & Sandstrom, H. (2005). Metabolic improvement after intervention focusing on personal understanding in type 2 diabetes Diabetes Res Clin Pract (Vol. 68, pp. 65-74). Ireland.

Hansson E, Carlström E, Olsson LE, Nyman J, Koinberg I. Can a person-centred-care intervention improve health-related quality of life in patients with head and neck cancer? A randomized, controlled study. BMC Nurs. 2017 Feb 21;16:9.

Larsson I, Fridlund B, Arvidsson B, Teleman A, Bergman S. Randomized controlled trial of a nurse-led rheumatology clinic for monitoring biological therapy. J Adv Nurs. 2014;70(1):164-75.

Larsson I, Bergman S, Fridlund B, Arvidsson B. Patients’ experiences of a nurse-led rheumatology clinic in Sweden: A qualitative study. Nurs Health Sci. 2012;14(4):501-7.

Olsson, L., Jakobsson Ung, E., Swedberg, K., & Ekman, I. (2013). Efficacy of person-centred care as an intervention in controlled trials - a systema¬tic review. Journal of Clinical Nursing, 22(3-4), 456-465.

Olsson, L. E., Hansson, E., Ekman, I., & Karlsson, J. (2009). A cost-effectiveness study of a patient-centred integrated care pathway J Adv Nurs (Vol. 65, pp. 1626-1635). England.

Olsson, L. E., Karlsson, J., & Ekman, I. (2007). Effects of nursing interventions within an integrated care pathway for patients with hip fracture J Adv Nurs (Vol. 58, pp. 116-125). England.

Ulin, K., Olsson, L.-E., Wolf, A., & Ekman, I. (2015). Person-centred care - An approach that improves the discharge process. European Journal Of Cardiovascular Nursing: Journal Of The Working Group On Cardio¬vascular Nursing Of The European Society Of Cardiology.

Wallström S, Ulin K, Määttä S, Omerovic E, Ekman I. Impact of long-term stress in Takotsubo syndrome: Experience of patients. Eur J Cardiovasc Nurs. 2015

Wallström S, Ulin K, Omerovic E, Ekman I. Symptoms in patients with takotsubo syndrome: a qualitative interview study. BMJ Open. 2016; 6:e011820.

Wallström S, Ulin K, Omerovic E, Ekman I. Self-reported symptoms 8 weeks after discharge: A comparison of takotsubo syndrome and myocardial infarction. Int J Cardiol. 224 (2016) 348-352.

Zhang B, Wright A.A, Huskamp H.A, Nilsson M.E, Maciejewski M.L, Earle C.C, Block S.D, Maciejewski P.K, Prigerson H.G . Health Care Costs in the Last Week of Life. Associations With End-of-Life Conversations. Arch Intern Med. 2009;169(5):480-488.

För fler vetenskapliga artiklar, se GPCCs publikationer.
 

Kontaktinformation

Jeanette Tenggren Durkan, Samordnare kommunikation och administration

Box 457 , 405 30 Göteborg

Besöksadress:
Arvid Wallgrens backe (Hus 1)

Telefon:
031-786 6929 ; mobil 0766-18 6929

Sidansvarig: Jeanette Tenggren Durkan|Sidan uppdaterades: 2017-05-03
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://gpcc.gu.se/forskning/
Utskriftsdatum: 2017-06-23