Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Forskningsdomäner

Teoretisk och praktisk utveckling av personcentrerad vård
Implementering av personcentrerad vård
Organisering för personcentrerad vård
Metoder inom personcentrerad vård

Teoretisk och praktisk utveckling av personcentrerad vård


Ansvarig, forskningsdomän teoretisk och praktisk utveckling av personcentrerad vård: Docent Eva Jakobsson Ung och professor Joakim Öhlén
Junior forskare och stöd: Universitetslektor Sofie Jakobsson

Bakgrund:
Premisserna för utvecklingen av personcentrerad vård inom ramen för GPCC är att varje människa är en person och ska alltid ses, förstås, och bemötas som en person. Till grund för utvecklingen används etik och personfilosofi.

Berättelsen av och om personen och dennes livssammanhang utgör central utgångspunkt för personcentrerad vård och inkluderar vanligen både upplevelser om besvär/symtom vid ohälsa.

Personcentrering förutsätter partnerskap som bygger på ömsesidig förståelse och respekt för både patientens, vårdpersonalens och hälso- och sjukvårdens resurser, ansvar och målsättningar. Den professionella tolkningen av patientens berättelse ska vara en bestående byggsten i partnerskapet, och dokumenteras på ett lämpligt och relevant sätt. Dokumentationen syftar till att fastställa gemensamma förväntningar och ansvar, och förändringar beslutas och kommuniceras tillsammans med patient och ofta närstående.

Forskningsdomänen syftar till att vidareutveckla filosofisk, etisk, teoretisk och evidensbaserad grund för personcentrerad vård med särskilt fokus på patientberättelse, partnerskap och dokumentation.

Kontinuerligt genomförs kartläggningar och värdering av den evidensbaserade basen för personcentrerad vård, nationellt och internationellt.

Vidare bidrar forskningsdomänen till spridning av resultat och utbyte av erfarenheter genom seminarier, workshops m.m.

Ett övergripande mål är att bidra med kunskapsunderlag som stödjer omställning till personcentrerad vård inom hälso- och sjukvård och omsorg. Detta inkluderar:

  • hur symtom kan upplevas, uttryckas och tolkas
  • samband mellan symtom och organdysfunktion
  • personcentrerade interventioner 
  • material såsom hälsodagböcker, samtalsstöd, vårdplanering, dokumentation, enkäter, bedömningsinstrument

Implementering av personcentrerad vård

Ansvarig, forskningsdomän implementering av personcentrerad vård: Lars Wallin
Junior forskare och stöd: Catarina Wallengren och Annette Erichsen Andersson

Bakgrund:
Samtidigt med ökande evidens för nyttan med personcentrerad vård finns den välkända svårigheten att implementera ny kunskap och nya förhållningssätt i hälso- och sjukvården, liksom i äldreomsorgen, ofta benämnt som ”the know-do-gap”.

Kontextuella och organisatoriska omständigheter, kunskap, attityder och värderingar hos ledning och personal, och inte minst effekterna av den strategi som används för att stödja implementering avgör om förändring av praxis åstadkoms.

För personcentrerad vård är effektiv implementering en nyckelfråga då omställningen omfattar såväl kunskaper, handlingsetik, professionell identitet och genomförande av arbetet, liksom av organisatoriska förhållanden. Kopplat till implementering är också frågan om att åstadkomma uthålliga förändringar.

Forskningsdomänen syftar till att öka kunskaperna om effektiva strategier att stödja implementering av personcentrerad vård och faktorer som påverkar förändringsprocessen.
Vi fokuserar forskningen på:
• processen vid införandet av personcentrerad vård i olika vårdkontexter
• metoder för att stödja implementering av personcentrerad vård
• betydelsen av kontextuella faktorer vid implementering av personcentrerad vård, t ex ledarskap, kultur och resurser
• beslutsprocesser och kommunikation i organisationen
• mekanismer för upprätthållandet av personcentrerad vård över tid.
 

Organisering för personcentrerad vård

Ansvarig, forskningsdomän organisation för personcentrerad vård: Eric Carlström
Kristina Rosengren

Bakgrund:
Fokus inom denna forskningsdomän är strukturella förutsättningar för person-centrerad vård, från meso-nivå till makronivå, det vill säga från lokala vårdgivare till nationell hälso- och sjukvård i länder i Europa. På grund av skillnader mellan organisatoriska och finansiella system varierar såväl omställning till som utfallet av personcentrerad vård.

Forskningsdomänen syftar till att identifiera olika sätt att ställa om mot personcentrering i prospektiva, retrospektiva, anpassade och fixa betalningssystem samt centraliserade och decentraliserade vårdorganisationer.

Spridningen av personcentring har visat sig ha ett samband med inflytandet från lokala intressenter och forskningscenter som utgör inspirerande noder. Dessa bildar ofta starka fästen av tillämpad personcentrering. Hur sådana fästen medverkar till spridning av innovationer och policybeslut studeras i forskningsdomänen. Dessa studier handlar ofta om jämförelser mellan olika vårdverksamheter som inför personcentrering.

Vi genomför, initierar och stödjer forskning om hinder och möjligheter för personcentrering av vård. Speciellt studeras policyskapande aktiviteter, spridning av innovationer, förvaltning, styrning, ledarskap och organisationskulturer.

En långsiktig ambition är att kartlägga organisatoriska särdrag hos person-centrerad vård på regional och nationell nivå. 

Metoder inom personcentrerad vård

Karl Swedberg, Charles Taft, Philip Moons

Bakgrund:
Forskning inom personcentrerad vård är nödvändig för att få bättre förståelse för behoven hos människor som söker vård, för att utforska hur vårdpersonal kan bemöta dessa behov på ett optimalt sätt och ge vård med kvalitet, att hjälpa människor att ta informerade beslut om sin vård och för att utvärdera effekterna av personcentrerad vård baserat på faktorer som är viktiga för patienter och deras vårdgivare. Eftersom interventioner inom personcentrerad vård är komplexa fokuseras utvärderingar särskilt på komplexa interventioner. Ur detta perspektiv är det viktigt med högkvalitativa och innovativa metoder.

Forskningsdomänen syftar till att:
• Sammanställa och kritiskt granska forskningsmetoder som används inom forskning på personcentrerad vård
• Värdera forskningsprioriteringar för metodutveckling inom forskning på personcentrerad vård
• Identifiera forskningsmetoder som används inom andra forskningsområden och fält och bedöma användbarheten av dem inom forskning på personcentrerad vård
• Utveckla nya forskningsmetoderför att vägleda nästa generation av forskning inom personcentrerad vård
 


 

Sidansvarig: Jeanette Tenggren Durkan|Sidan uppdaterades: 2017-09-22
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?