Letade efter personcentrering i ovanlig vårdkontext. Artikel och forskare i fokus: Carl-Johan Cederwall

Artikel: Person-centred care during prolonged weaning from mechanical ventilation, nurses’ views: an interview study. Länk till artikeln.

Forskare: Carl-Johan Cederwall

Tjänst: Externfinansierad doktorand på halvtid, specialistsjuksköterska i intensivvård och jobbar halvtid på intensivvårdsavdelningen CIVA på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Ålder: 50 år.

Egna personliga resurser som du använder dig av i din forskning: Jag har en vilja att förbättra organisation och system som inte fungerar, jag har svårt att se brister i den patientnära vården när jag ser att det kan finnas möjligheter att göra saker till det bättre. Intensivvårdsmiljön är komplicerad men det går ofta att förbättra på något sätt och här tror jag patienten är en viktig resurs och har en roll som vi kan utveckla mer. Erfarenheten från intensivvården har också lärt mig att läsa av och hantera människor i många olika situationer.

Du har undersökt om man kan skönja någon personcentrering i intensivvården, vilket du också påpekar är en ovanlig idé. Berätta om det. Det här var en studie där 19 sjuksköterskor berättade hur de vårdade patienter som vårdats ventilator under lång tid. Ju längre tid de har legat i ventilatorn, desto svårare kan det bli att avveckla den. I intervjuer beskrev sjuksköterskorna sitt arbete med att träna ur dessa patienter ur ventilatorn där patienterna många gånger är kommunicerbara och i ett mera vaket tillstånd.

Vi analyserade sedan dessa intervjuer utifrån en tematisk analys där vi där vi deduktivt sökte efter personcentring i dessa situationer. Det var väldigt intressant för man har ju då inte tittat så mycket på personcentrering på intensivvårdsavdelningar, kanske för att de flesta antar att patienterna sover och att det då inte är applicerbart där. Vi analyserade detta intervjumaterial utifrån GPCCs ”modell”, med de olika byggstenarna.

Så sjuksköterskorna som deltog i studien hade inte fått någon undervisning i personcentrerad vård? Nej det hade de inte, och de visste inte att det var det vi letade efter, det sade vi inte. De beskrev helt enkelt sitt arbete med de här patienterna i den här avvänjningsprocessen. Sedan letade vi efter ”personcentrerad substans” i intervjutexterna.

Vad var det då man kunde stöta på som var personcentrerat i deras arbetssätt? Det första var att många av dem var väldigt fokuserade på att hitta personen bakom patienten. På IVA är patienterna ju ofta väldigt avpersonifierade när de kommer in efter ett trauma. De ville ha reda på saker som 'Vem är den här personen, vad jobbar hen med, vad har hen för intressen och relationer?' Och sedan var det viktigt för många av dem att få personerna att vara delaktiga och medverka, samt att ha åsikter om själva avvänjningsprocessen och planera den.

Sedan hittade vi naturligtvis hinder för personcentrering, till exempel tids- och resursbrist. Så det var inte alla av sjuksköterskorna som visade på någon större grad av personcentrering i sitt arbetssätt.

Skulle man kunna göra mer med personcentrerad vård på IVA? Det finns tankar om att gå vidare och utveckla detta. Den här studien var som en nyfiken idé att undersöka om det fanns någon personcentrering på IVA, och det gav den ju hopp om; att det skulle kunna gå att öka personcentreringen inom intensivvården.

Skulle det även gå att utföra personcentrerad vård på sövda och medvetslösa personer? Ja, jag tror det, med hjälp av närstående. Och familj och närståendedeltagande visade sig också kunna vara stödjande för just den patientgrupp som vi undersökte i denna studie. Familjemedlemmar och närstående kunde påminna om "den verkliga världen”, vilket kunde motivera dessa patienter att ta det här, ganska jobbiga steget att släppa ventilatorn.

Vad forskar du om nu? Nu har vi precis avslutat datainsamling från en enkät där vi har frågat alla intensivvårdsavdelningar i Sverige vad de har för riktlinjer och rutiner för patienter som ligger längre än en vecka i ventilator. Det blir alltså en deskriptiv kartläggning, och utifrån den kan vi se vad det kan finnas för behov.