I SBU-rapporten ”Behandling av armfraktur hos äldre” konstateras att antalet handleds- och axeloperationer till följd av frakturer ökar i Sverige. Detta trots att mindre komplicerade frakturer läker lika bra med icke-kirurgisk behandling såsom gips och slynga. Av rapporten framgår också att det finns brister i hur vården bemöter patienter med diagnosen osteoporos, benskörhet.
I en artikel i Vårdfokus kommenterar Lars- Eric Olsson, docent vid institutionen för vårdvetenskap och hälsa och en av dem som suttit i expertgruppen, resultatet med tonvikt på hur den personcentrerade vården kan förbättra behandlingen av armfrakturer.
– De här patienterna saknar någon att vända sig till i vården. Med ett personcentrerat förhållningssätt kan vården ske utifrån den enskilda personens behov och önskemål, säger Lars-Eric Olsson som även forskar vid Centrum för personcentrerad vård, GPCC.
I studierna fanns det exempel på patienter som upplevde att de fick undervisa sina läkare om sin behandling.
– Jag kunde se vilken otrolig kraft patienterna hade och hur gärna de ville vara delaktiga och påverka sin hälsa, men inte fick hjälp. Det finns stora kunskapsluckor i vården och flera gånger var det patienterna som fick undervisa läkarna istället för tvärtom, säger Lars-Eric Olsson i artikeln.