Länkstig

Personcentrering centralt i Nära vårdutredningens slutrapport

Igår presenterade regeringens utredare Anna Nergårdh huvudbetänkandet i den så kallade Nära vårdutredningen. Personcentrering och sammanhängande vårdförlopp lyfts fram som centrala i Sveriges framtida moderna och effektiva hälso- och sjukvårdssystem.

Anna Nergårdh presenterar rapporten 1 april

Onsdagen 1 april släpptes rapporten God och nära vård En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem, som är huvudbetänkandet i utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård. På grund av Coronakrisen överlämnades den inte på sedvanligt sätt till socialminister Lena Hallengren. Istället släpptes den digitalt ihop med en filmad presentation där Anna Nergårdh, som på regeringens uppdrag leder arbetet, tog upp utredningens huvudsakliga punkter.

Ett modernt personcentrerat effektivt hälso-och sjukvårds-system

Primärvården ska utgöra navet i vad som i rapporten genomgående kallas ”ett modernt, personcentrerat och effektivt hälso-och sjukvårds-system”. Den största förändringen som rekommenderas är att kommunal vård ska innefattas på lika villkor i ett enda gemensamt hälso- och sjukvårdssystem. Detta ska resultera i en personcentrerad integrerad vård för varje enskild person, som ska nedtecknas i ett patientkontrakt. Enligt rapporten uppskatta detta ta uppemot 10 år att införa.

Mari Lundberg, styrgruppsedamot och utbildningsansvarig hos GPCC var en av de många intresserade runt om i Hälso- och sjukvårdssverige som med intresse direkt började läsa rapporten. Hon rapporterar att personcentrering går som en röd tråd genom skriften, som också genomsyras av ett framtidshopp. Utredarna lyfter fram betydelsen av personcentrering som en förutsättning för god och nära vård och i synnerhet för de mest utsatta. Ledarskapet behöver dock förändras för att en sådan omställning ska kunna ske. Rapporten understryker att personcentrering är ett mervärde i sig själv och inte ska betraktas som något man ska tjäna pengar på. Avslutningsvis lyfter rapporten upp betydelsen av att förändra innehållet i våra utbildningar för att bättre rusta framtidens hälso- och sjukvård för en personcentrerad vård, konstaterar Mari. På samtliga punkter bedriver GPCC forskning som kommer att kunna vägleda den omställningen, avslutar hon.

Saknar tydlighet om personens resurser

Håkan Hedman, ordförande i Njurförbundet och patientrepresentant i GPCCs styrgrupp, var också positiv till rapporten och såg många bra förslag i den. Han hade dock önskat ett starkare fokus på patientens roll i vården och på vilket sätt man som patient medverkar till att vården utnyttjar och stärker de resurser som varje person har att medverka i sin egen vård.

Relaterade länkar:

Rapporten God och nära vård En reform för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem