Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Är ganska bra vård god nog?

Nyhet: 2017-12-21

I en artikel i Göteborgs-Posten hyllades vården i Västra Götaland nyligen i samband med ett akut kejsarsnitt där vården fungerat utmärkt(1). I samma artikel refereras också till SOM-institutets rapport där 50-55% av västsvenskararna är mycket eller ganska nöjda med vården. Mer specifikt så är 14% av västsvenskarna mycket nöjda och 35% ganska nöjda med sjukhusvården, dessa siffror har sjunkit sen 2010 (2). I mångt och mycket kan detta ses som ett bra betyg för vården men hur bra är egentligen vård som befolkningen är ganska nöjd med?

I den nationella SOM-undersökningen 2016 ställdes frågor till svenska folket om hur personcentrerad de tyckte att vården var idag. Följande fem indikatorer på personcentrering i hälso- och sjukvården användes; utrymme att berätta om sin situation, möjlighet att medverka i planering, får den information som behövs för att kunna delta i beslut, information om önskemål förs alltid in i journalen och möjlighet att ta del av sin journal. Endast 7-22% ansåg att vården helt uppfyllde dessa aspekter och ytterligare 17-44% ansåg att aspekterna uppfylldes delvis. (3).

Är då personcentrerad vård ett för högt mål att sträva efter? Inte om vi ser till den lagstiftning som styr svensk hälso- och sjukvård. Enligt Patientlagen (2014:821) ska ”Hälso- och sjukvården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten” och ”En patients medverkan i hälso- och sjukvården genom att han eller hon själv utför vissa vård- eller behandlingsåtgärder ska utgå från patientens önskemål och individuella förutsättningar”. De lagstadgade kraven uppfylls alltså endast helt i 7-22% av fallen (3). Situationen har dessutom försämrats sedan 2014 (4). Inte heller är lagkraven en ouppnåelig utopi.

I en internationell jämförelse hamnar svensk sjukvård näst sist gällande möjligheten att vara delaktig och sist med att få skriftlig information om hur man skulle agera efter utskrivning från sjukhus (5). SOM-institutet har också mätt hur viktiga svenskarna tycker att de olika aspekterna av personcentrerad vård är för god vård, behandling eller rehabilitering. En överväldigande majoritet (77-92%) ansåg att de olika aspekterna var viktiga eller mycket viktiga för god vård, behandling eller rehabilitering (3). Sammanfattningsvis är den vård som västsvenskarna är ganska nöjda med inte är god nog varken för att uppfylla lagkravet eller för att kallas god.

Text: Sara Wallström, fil dr i vårdvetenskap och forskare vid Centrum för personcentrerad vård (GPCC) och Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Göteborgs universitet.


1. Göteborgs posten, Möller C. Marias hyllning till vårdpersonalen: ”De skapar magi” Göteborg: Stampen media; 2017. Länk till artikeln.  

2. Andersson U. Godkänt för tandvården men inte för bostadstillgången – synen på offentlig service. In: Andersson U, Bergström A, editors. En brokig gemenskap. Göteborg: SOM-institutet; 2017.
3. Wallström S, Taft C, Ekman I. Svenskarnas syn på personcentrering i vården. In: Andersson U, Ohlsson J, Oscarsson H, Oskarson M, editors. Larmar och gör sig till : SOM-undersökningen 2016. Göteborg: SOM-institutet; 2017.
4. Lag utan genomslag Utvärdering av patientlagen 2014–2017. Stockholm: Myndigheten för vård- och omsorgsanalys; 2017. Report No.: 2017:2.
5. omsorgsanalys Mfv-o. Vården ur befolkningens perspektiv 2016 : en jämförelse mellan Sverige och tio andra länder : resultat från The Commonwealth Fund International Health Policy Survey. Stockholm2016.

 

AV:

Sidansvarig: |Sidan uppdaterades: 2013-08-09
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?